CHRISTER HERMANSSON - FÖRFATTARE



(Foto: Mikaela Hermansson)

Jag debuterade 1990 med prosaboken Inklination. Den kallades bland annat för "en absurdistisk självbiografi". Men jag försöker bara skildra världen på mitt eget hermanssonska sätt. Jag har skrivit om kommunal kulturadministration, bibliotek, familj, kärlek och olika slags relationer.

Några kritikerröster om mina böcker:

"Christer Hermansson bevarar en droppe av ett oförnuft man nästan trodde uttorkat i den svenska litteraturen."

Horace Engdahl i DN om Cilliman

*

”Dråplig skildring av masochismen under konsulter, marknadsanpassare och ledarskapskursare.”

Jonas Thente i DN om Ich bin ein Bibliothekar!

*

”Är det något som utmärker hans prosa är det att den svårligen låter sig ringas in och kategoriseras. Den vägrar följa några redan upptrampade stigar - utom möjligtvis sina egna. Jag misstänker att Hermansson med sin oefterhärmliga blandning av ironi och gravallvar snarare leker med själva leken och utmanar utmaningen. Säreget och komiskt är det hur som helst, med en dämpad klang av vemod och desperation under ytan. Att vistas i Christer Hermanssons värld är alltid lika uppfriskande. Gränsposteringen mellan humor och allvar är obemannad, och man kan aldrig vara säker på vilken sida man råkat förirra sig in på. Allt är igenkännbart, allt är underligt. Och mycket mycket trivsamt.”

Eva Johansson i Svenska Dagbladet om Pappa Luigi betraktade mina smala handleder

*

”Christer Hermansson, bibliotekarie och kulturchef i Strängnäs, är stenhård försvarare av traditionslinjen. Men minst av allt en kommunalgrå pärmbärare i finkulturens sakrala boktempel . I den roliga boken Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? bjuder Hermansson på lika mycket självironi som vassa nålstick mot kollegor han ser som tidsandans ryggradslösa vindflöjlar.”

Johannes Ekman i Sveriges Radio om Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?

*

”Jag har inte stött på en så skojig och märklig romanfigur sedan Ignatius J. Reilly i Dumskallarnas sammansvärjning. Efter den långa raden av böcker som skildrar livet i regeringen och riksdagen, är det också särskilt roligt att någon gläntar på dörren till kommunhuset.”

Karin Olsson i Expressen om Kulturchefen

*

”’Vill du leda projektgruppen? Nej, jag vill leva ett värdigt liv.’

Det finns något vackert och befriande med de där förväntat formella situationerna då skalet liksom bara spricker och något annat kommer ut.

Något mer spontant, mänskligt och oskyddat. Det är dessa situationer Christer Hermansson, författare och kulturchef i Strängnäs, är så bra på att skildra.”

Patrik Svensson i Sydsvenskan om Kontorsmannen

*

"Den första romanen om New Public Management. Det låter kanske inte så upphetsande, men det är oavbrutet roligt. Författare är Christer Hermansson, bibliotekarie och kulturchef i Strängnäs, och en av vår tids mest framstående satiriker. "

Per Sundgren i Flamman om AVANTI!

*

”Hermansson är en av Sveriges allra roligaste författare.”

Fredrik Borneskans i Eskilstuna-Kuriren om Cilliman i Florens

*

Här finns böckerna att köpa. Eller låna dem på bibliotek om du vill läsa.

Hittills har jag publicerat åtta romaner, fyra kortprosaböcker, två diktsamlingar, en debattbok om bibliotek och en humormanagementbok. Jag är medlem i Sveriges författarförbund sedan 1992. Verklista finns på Wikipedia eller i LIBRIS. Några uppläsningar och sånger till böckerna finns på youtube.

Vill någon boka mig för framträdande går det bra via Författarcentrum.

2020 firar jag 30 år som författare. Under våren kommer min nya bok TVÅ SLIPSAR - en kontorsroman Tusculum förlag.



"Två slipsar är en liten men skarpsynt och underhållande roman i en härligt absurdistisk anda. Gillar man till exempel böcker som John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning (1982) eller Erland Loes författarskap kan Två slipsar varmt rekommenderas."

BTJ (Bibliotekstjänst) i en recension av boken, januari 2020.

*

"Kan en mambagrön slips från en exklusiv herrmodebutik i Málaga vara berättarröst i roman om en arbetsplats i sönderfall? I Christer Hermanssons absurda kontorsvärld är allt möjligt, det har han visat i tidigare böcker som Ich bin ein Bibliothekar!, Kulturchefen och Avanti. Två slipsar är en drastisk och underhållande liten berättelse på 136 sidor."

Niklas Lindstedt i Tidningen Vision, 2/2020

*

"Romanen är som bäst när det bekanta istället förfrämligas så pass att det blir absurt, eller varför inte använda beteckningen absurdistiskt – för att betona författarens släktskap med Samuel Beckett. Frågan är om inte den tjeckiska dramatikern Václav Havel bör ses som en närmare litterär anförvant? Havels absurdism är inte likafullt så filosofisk och abstrakt som Becketts utan likt Hermanssons – vardagsnära och konkret. Hursomhelst är Hermansson något av ett unikum i samtida svensk litteratur."

Erik Bovin i Opulens

*

"I satirikern och absurdisten Hermanssons skruvade version av verksamheten utgör dessa personager sannerligen inga förebilder utan framstår snarast som en skock bräkande får, som inte hinner beta av mycket matnyttigt under en normal (?) arbetsdag. Visserligen idisslar ledningen sitt ”värdegrund” och sitt ”kundfokus” och funderar över hur man ska ”aggregera” erfarenheter och ”implementera innovationer”, visserligen upprepas ”tillit, transparens och tydlighet” som ett mantra. Men effektivt, eller ”proaktivt”, blir arbetet förstås aldrig. Här ligger man verkligen inte i framkant."

Mats Hörmark i Kultmagasin

*

"Bokens styrka är ihålligheten. Att det absurda får breda ut sig över de 136 sidorna. Ett sidospår i berättelsen är att slipsarna bär på ett eget tankeliv. Orimligt? Nej! Avsnitten blir ett rationellt sätt för författaren att visa att en annan värld finns. Ledorden är inte den enda sanningen."

Andreas Svanberg i Mål & Medel

*

Vi hörs & ses!

Chrille